<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkMAT">
 <div class="chapter ch13" data-usfm="MAT.13">
 <div class="label">13</div><div class="ms">LIKNELSETALET (kap. 13)</div><div class="s">Liknelsen om s&#229;dden</div><div class="p"> 1Den dagen gick Jesus hemifr&#229;n och satte sig vid sj&#246;n. 2Det samlades mycket folk omkring honom, och d&#228;rf&#246;r steg han i en b&#229;t och satt i den medan allt folket stod p&#229; stranden. 3Och han talade till dem med m&#229;nga liknelser: &#187;En man gick ut f&#246;r att s&#229;. 4N&#228;r han s&#229;dde f&#246;ll en del p&#229; v&#228;gkanten, och f&#229;glarna kom och &#229;t upp det. 5En del f&#246;ll p&#229; de steniga st&#228;llena, d&#228;r det inte fanns mycket jord, och det kom fort upp eftersom myllan var tunn. 6Men n&#228;r solen steg sveddes det och vissnade bort eftersom det var utan rot. 7En del f&#246;ll bland tistlarna, och tistlarna v&#228;xte upp och kv&#228;vde det. 8Men en del f&#246;ll i den goda jorden och gav sk&#246;rd, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt. 9H&#246;r, du som har &#246;ron.&#171;</div><div class="s">Liknelsernas syfte</div><div class="p"> 10L&#228;rjungarna kom fram och fr&#229;gade honom: &#187;Varf&#246;r talar du till dem i liknelser?&#171; 11Han svarade dem: &#187;Ni har f&#229;tt g&#229;van att l&#228;ra k&#228;nna himmelrikets hemligheter, men det har inte de andra. 12Ty den som har, han skall f&#229;, och det i &#246;verfl&#246;d, men den som inte har, fr&#229;n honom skall tas ocks&#229; det han har. 13D&#228;rf&#246;r talar jag till dem i liknelser, ty fast de ser, ser de inte, och fast de h&#246;r, h&#246;r de inte och f&#246;rst&#229;r inte. 14S&#229; uppfylls Jesajas profetia p&#229; dem: Ni skall h&#246;ra med era &#246;ron men ingenting f&#246;rst&#229; och se med era &#246;gon men ingenting uppfatta. 15Ty detta folks hj&#228;rta &#228;r f&#246;rstockat. De &#228;r tr&#246;ga att h&#246;ra med sina &#246;ron och de tillsluter sina &#246;gon, s&#229; att de inte kan se med sina &#246;gon eller h&#246;ra med sina &#246;ron eller f&#246;rst&#229; i sitt hj&#228;rta och omv&#228;nda sig och bli botade av mig. 16Men saliga era &#246;gon som ser och era &#246;ron som h&#246;r. 17Sannerligen, m&#229;nga profeter och r&#228;ttf&#228;rdiga har l&#228;ngtat efter att f&#229; se det ni ser, men fick inte se det, och h&#246;ra det ni h&#246;r, men fick inte h&#246;ra det.</div><div class="s">Tolkning av liknelsen om s&#229;dden</div><div class="p"> 18S&#229; h&#246;r d&#229; vad som menas med liknelsen om mannen som s&#229;dde. 19Var g&#229;ng n&#229;gon h&#246;r ordet om riket utan att f&#246;rst&#229;, kommer den Onde och snappar bort det som har blivit s&#229;tt i hans hj&#228;rta. Det &#228;r s&#229;dden p&#229; v&#228;gkanten. 20S&#229;dden p&#229; de steniga st&#228;llena, det &#228;r den som h&#246;r ordet och genast tar emot det med gl&#228;dje 21men inte har n&#229;got rotf&#228;ste inom sig utan &#228;r flyktig; blir det lidande och f&#246;rf&#246;ljelse f&#246;r ordets skull kommer han genast p&#229; fall. 22S&#229;dden bland tistlarna, det &#228;r den som h&#246;r ordet, men v&#228;rldsliga bekymmer och rikedomens lockelser kv&#228;ver ordet, s&#229; att han inte b&#228;r frukt. 23Men s&#229;dden i den goda jorden, det &#228;r den som h&#246;r ordet och f&#246;rst&#229;r, och han b&#228;r frukt, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt.&#171;</div><div class="s">Liknelsen om ogr&#228;set</div><div class="p"> 24Han l&#228;t dem h&#246;ra en annan liknelse: &#187;Med himmelriket &#228;r det som n&#228;r en man hade s&#229;tt god s&#228;d i sin &#229;ker. 25Medan alla l&#229;g och sov kom hans fiende och s&#229;dde ogr&#228;s mitt bland vetet och gick sedan sin v&#228;g. 26N&#228;r s&#228;den v&#228;xte upp och gick i ax visade sig ocks&#229; ogr&#228;set. 27D&#229; gick tj&#228;narna till sin herre och sade: &#8217;Herre, var det inte god s&#228;d du s&#229;dde i din &#229;ker? Varifr&#229;n kommer d&#229; ogr&#228;set?&#8217; 28Han svarade: &#8217;Det &#228;r en fiende som har varit framme.&#8217; Tj&#228;narna fr&#229;gade: &#8217;Skall vi allts&#229; g&#229; och rensa bort ogr&#228;set?&#8217; &#8212; 29&#8217;Nej&#8217;, svarade han, &#8217;d&#229; kan ni rycka upp vetet samtidigt som ni rensar bort ogr&#228;set. 30L&#229;t b&#229;da v&#228;xa tills det &#228;r dags att sk&#246;rda. N&#228;r sk&#246;rdetiden kommer skall jag s&#228;ga till dem som skall sk&#246;rda: Rensa f&#246;rst bort ogr&#228;set och bind ihop det i knippen att eldas upp. Men vetet skall ni samla i min lada.&#8217;&#171;</div><div class="s">Liknelsen om senapskornet och surdegen</div><div class="p"> 31Han l&#228;t dem h&#246;ra en annan liknelse: &#187;Himmelriket &#228;r som ett senapskorn som en man s&#229;r i sin &#229;ker. 32Det &#228;r det minsta av alla fr&#246;n, men n&#228;r det har v&#228;xt upp &#228;r det st&#246;rre &#228;n alla &#246;rter och blir till ett tr&#228;d, s&#229; att himlens f&#229;glar kommer och bygger bo bland grenarna.&#171;</div><div class="p"> 33Han anv&#228;nde ocks&#229; en annan liknelse: &#187;Himmelriket &#228;r som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre m&#229;tt mj&#246;l; till slut blir alltsammans syrat.&#171;</div><div class="p"> 34Allt detta sade Jesus till folket i liknelser, och han talade enbart i liknelser till dem, 35f&#246;r att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: Jag skall l&#229;ta min mun tala i liknelser, jag skall ropa ut vad som har varit dolt sedan v&#228;rldens skapelse.</div><div class="s">Tolkning av liknelsen om ogr&#228;set</div><div class="p"> 36Sedan l&#228;t han folket g&#229; och &#229;terv&#228;nde hem. Hans l&#228;rjungar kom d&#229; till honom och sade: &#187;F&#246;rklara liknelsen om ogr&#228;set i &#229;kern f&#246;r oss.&#171; 37Han svarade: &#187;Den som s&#229;r den goda s&#228;den &#228;r M&#228;nniskosonen, 38&#229;kern &#228;r v&#228;rlden, den goda s&#228;den &#228;r rikets barn, och ogr&#228;set &#228;r det ondas barn. 39Fienden som s&#229;dde det &#228;r dj&#228;vulen. Sk&#246;rdetiden &#228;r v&#228;rldens slut, och sk&#246;rdefolket &#228;r &#228;nglarna. 40Som n&#228;r ogr&#228;set rensas bort och eldas upp skall det bli vid v&#228;rldens slut. 41M&#228;nniskosonen skall s&#228;nda ut sina &#228;nglar, 42och de skall rensa hans rike fr&#229;n alla som f&#246;rleder m&#228;nniskorna och bryter mot lagen, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. D&#228;r skall man gr&#229;ta och sk&#228;ra t&#228;nder. 43Och d&#229; skall de r&#228;ttf&#228;rdiga lysa som solen, i sin faders rike. H&#246;r, du som har &#246;ron.</div><div class="s">Fler liknelser om himmelriket</div><div class="p"> 44Himmelriket &#228;r som en skatt som ligger g&#246;md i en &#229;ker. En man hittar den och g&#246;mmer den igen, och i sin gl&#228;dje g&#229;r han och s&#228;ljer allt han &#228;ger och k&#246;per &#229;kern.</div><div class="p"> 45Med himmelriket &#228;r det ocks&#229; som n&#228;r en k&#246;pman s&#246;ker efter fina p&#228;rlor. 46Om han hittar en dyrbar p&#228;rla g&#229;r han och s&#228;ljer allt han &#228;ger och k&#246;per den.</div><div class="p"> 47Med himmelriket &#228;r det ocks&#229; som n&#228;r man l&#228;gger ut ett n&#228;t i sj&#246;n och f&#229;r fisk av alla slag i det. 48N&#228;r det &#228;r fullt drar man upp det p&#229; stranden och s&#228;tter sig ner och samlar den goda fisken i korgar och kastar bort den d&#229;liga. 49S&#229; skall det bli vid v&#228;rldens slut. &#196;nglarna skall g&#229; ut och skilja de onda fr&#229;n de r&#228;ttf&#228;rdiga 50och kasta dem i den brinnande ugnen. D&#228;r skall man gr&#229;ta och sk&#228;ra t&#228;nder. 51Har ni f&#246;rst&#229;tt allt detta?&#171; &#8212; &#187;Ja&#171;, svarade de, 52och d&#229; sade han: &#187;Varje skriftl&#228;rd som har blivit himmelrikets l&#228;rjunge &#228;r allts&#229; som en v&#228;lb&#228;rgad man som ur sitt f&#246;rr&#229;d kan ta fram b&#229;de nytt och gammalt.&#171;</div><div class="s">Profet i sin hemstad</div><div class="p"> 53N&#228;r Jesus hade avslutat sina liknelser l&#228;mnade han trakten. 54Han kom till sin hemstad, och d&#228;r undervisade han i synagogan s&#229; att man h&#228;pnade och sade: &#187;Varifr&#229;n kommer den mannens visdom och underverk? 55&#196;r det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans br&#246;der Jakob och Josef och Simon och Judas? 56Och bor inte alla hans systrar h&#228;r hos oss? Varifr&#229;n har han d&#229; allt detta?&#171; 57S&#229; blev han en st&#246;testen f&#246;r dem. Men Jesus sade till dem: &#187;En profet blir ringaktad bara i sin hemstad och i sitt hem.&#171; 58Och han gjorde inte m&#229;nga underverk d&#228;r, eftersom de inte ville tro.</div>
 </div>
 </div>
</div>

Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.

Den dagen gick Jesus hemifrån och satte sig vid sjön. Det samlades mycket folk omkring honom, och därför steg han i en båt och satt i den medan allt folket stod på stranden. Och han talade till dem med många liknelser: »En man gick ut för att så. När han sådde föll en del på vägkanten, och fåglarna kom och åt upp det. En del föll på de steniga ställena, där det inte fanns mycket jord, och det kom fort upp eftersom myllan var tunn. Men när solen steg sveddes det och vissnade bort eftersom det var utan rot. En del föll bland tistlarna, och tistlarna växte upp och kvävde det. Men en del föll i den goda jorden och gav skörd, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt. Hör, du som har öron.«

Lärjungarna kom fram och frågade honom: »Varför talar du till dem i liknelser?« Han svarade dem: »Ni har fått gåvan att lära känna himmelrikets hemligheter, men det har inte de andra. Ty den som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. Därför talar jag till dem i liknelser, ty fast de ser, ser de inte, och fast de hör, hör de inte och förstår inte. Så uppfylls Jesajas profetia på dem: Ni skall höra med era öron men ingenting förstå och se med era ögon men ingenting uppfatta. Ty detta folks hjärta är förstockat. De är tröga att höra med sina öron och de tillsluter sina ögon, så att de inte kan se med sina ögon eller höra med sina öron eller förstå i sitt hjärta och omvända sig och bli botade av mig. Men saliga era ögon som ser och era öron som hör. Sannerligen, många profeter och rättfärdiga har längtat efter att få se det ni ser, men fick inte se det, och höra det ni hör, men fick inte höra det.

Så hör då vad som menas med liknelsen om mannen som sådde. Var gång någon hör ordet om riket utan att förstå, kommer den Onde och snappar bort det som har blivit sått i hans hjärta. Det är sådden på vägkanten. Sådden på de steniga ställena, det är den som hör ordet och genast tar emot det med glädje men inte har något rotfäste inom sig utan är flyktig; blir det lidande och förföljelse för ordets skull kommer han genast på fall. Sådden bland tistlarna, det är den som hör ordet, men världsliga bekymmer och rikedomens lockelser kväver ordet, så att han inte bär frukt. Men sådden i den goda jorden, det är den som hör ordet och förstår, och han bär frukt, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt.«

Han lät dem höra en annan liknelse: »Med himmelriket är det som när en man hade sått god säd i sin åker. Medan alla låg och sov kom hans fiende och sådde ogräs mitt bland vetet och gick sedan sin väg. När säden växte upp och gick i ax visade sig också ogräset. Då gick tjänarna till sin herre och sade: ’Herre, var det inte god säd du sådde i din åker? Varifrån kommer då ogräset?’ Han svarade: ’Det är en fiende som har varit framme.’ Tjänarna frågade: ’Skall vi alltså gå och rensa bort ogräset?’ — ’Nej’, svarade han, ’då kan ni rycka upp vetet samtidigt som ni rensar bort ogräset. Låt båda växa tills det är dags att skörda. När skördetiden kommer skall jag säga till dem som skall skörda: Rensa först bort ogräset och bind ihop det i knippen att eldas upp. Men vetet skall ni samla i min lada.’«

Han lät dem höra en annan liknelse: »Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår i sin åker. Det är det minsta av alla frön, men när det har växt upp är det större än alla örter och blir till ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna.«
Han använde också en annan liknelse: »Himmelriket är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.«
Allt detta sade Jesus till folket i liknelser, och han talade enbart i liknelser till dem, för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: Jag skall låta min mun tala i liknelser, jag skall ropa ut vad som har varit dolt sedan världens skapelse.

Sedan lät han folket gå och återvände hem. Hans lärjungar kom då till honom och sade: »Förklara liknelsen om ogräset i åkern för oss.« Han svarade: »Den som sår den goda säden är Människosonen, åkern är världen, den goda säden är rikets barn, och ogräset är det ondas barn. Fienden som sådde det är djävulen. Skördetiden är världens slut, och skördefolket är änglarna. Som när ogräset rensas bort och eldas upp skall det bli vid världens slut. Människosonen skall sända ut sina änglar, och de skall rensa hans rike från alla som förleder människorna och bryter mot lagen, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. Och då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin faders rike. Hör, du som har öron.

Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper åkern.
Med himmelriket är det också som när en köpman söker efter fina pärlor. Om han hittar en dyrbar pärla går han och säljer allt han äger och köper den.
Med himmelriket är det också som när man lägger ut ett nät i sjön och får fisk av alla slag i det. När det är fullt drar man upp det på stranden och sätter sig ner och samlar den goda fisken i korgar och kastar bort den dåliga. Så skall det bli vid världens slut. Änglarna skall gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga och kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. Har ni förstått allt detta?« — »Ja«, svarade de, och då sade han: »Varje skriftlärd som har blivit himmelrikets lärjunge är alltså som en välbärgad man som ur sitt förråd kan ta fram både nytt och gammalt.«

När Jesus hade avslutat sina liknelser lämnade han trakten. Han kom till sin hemstad, och där undervisade han i synagogan så att man häpnade och sade: »Varifrån kommer den mannens visdom och underverk? Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas? Och bor inte alla hans systrar här hos oss? Varifrån har han då allt detta?« Så blev han en stötesten för dem. Men Jesus sade till dem: »En profet blir ringaktad bara i sin hemstad och i sitt hem.« Och han gjorde inte många underverk där, eftersom de inte ville tro.

ਸੁਣੋ Matteusevangeliet 13