1 Mosebok 1
SK73
1
Svenska Karl XII:s Bibel (1873)
1I begynnelsen skapade Gud Himmel och Jord. 2Och jorden var öde och tom, och mörker var på djupet, och Guds Ande sväfde öfver vattnet. 3Och Gud sade: Varde Ljus, och det vardt Ljus. 4Och Gud såg ljuset, att det var godt. Då skilde Gud ljuset ifrå mörkret. 5Och kallade ljuset Dag, och mörkret Natt. Och vardt af afton och morgon den första dagen. 6Och Gud sade: Varde ett Fäste emellan vattnen, och åtskilje vatten ifrå vatten. 7Och Gud gjorde fästet, och åtskilde det vattnet, som var under fästet, ifrå det vatten, som var ofvan fästet. Och det skedde så. 8Och Gud kallade fästet Himmel. Och vardt af afton och morgon den andra dagen. 9Och Gud sade: Församle sig vattnet, som är under himmelen, uti besynnerligit rum, att det torra må synas. Och det skedde så. 10Och Gud kallade det torra Jord, och vattnens församlingar kallade han Haf. Och Gud såg, att det var godt. 11Och Gud sade: Bäre jorden gräs och örter, som frö hafva, och fruktsam trä, att hvart och ett bär frukt efter sin art, och hafver sitt eget frö i sig sjelfvo på jordene. Och det skedde så. 12Och jorden bar gräs och örter, som frö hade, hvart efter sin art, och trä, som frukt båro, och hade sitt eget frö i sig sjelfvo, hvart efter sin art. Och Gud såg, att det var godt. 13Och vardt af afton och morgon den tredje dagen. 14Och Gud sade: Varde Ljus uti himmelens fäste, och åtskilje dag och natt, och gifve tecken, månader, dagar och år. 15Och vare för ljus uti himmelens fäste, och lyse på jordene. Och det skedde så. 16Och Gud gjorde tu stor ljus; ett stort ljus, som regerade dagen, och ett litet ljus, som regerade nattena; och stjernor. 17Och Gud satte dem uti himmelens fäste, att de skina skulle på jordena; 18Och regera dagen och nattena, och åtskilja ljuset och mörkret. Och Gud såg, att det var godt. 19Och vardt af afton och morgon den fjerde dagen. 20Och Gud sade: Göre vattnet af sig kräkande och lefvande djur, och foglar, som på jordene flyga under himmelens fäste. 21Och Gud skapade stora hvalar, och allahanda lefvande och kräkande djur, som vattnet af sig gör, hvart efter sin art, och allahanda fjäderfoglar, hvart efter sin art. Och Gud såg, att det var godt. 22Och välsignade dem, och sade: Varer fruktsamme, och förökens, och uppfyller hafsens vatten, och foglarna föröke sig på jordene. 23Och vardt af afton och morgon den femte dagen. 24Och Gud sade: Göre jorden af sig lefvande djur, hvart efter sin art, fänad, kräkande djur, och vilddjur på jordene, hvart efter sin art. Och det skedde så. 25Och Gud gjorde vilddjur på jordene, hvart efter sin art, fänad efter sin art, allahanda kräkande djur på jordene efter sin art. Och Gud såg, att det var godt. 26Och Gud sade: Låt oss göra Menniskona till ett beläte, det oss likt är, den råda skall öfver fiskarna i hafvet, och öfver foglarna under himmelen, och öfver fänaden, och öfver hela jordena, och öfver allt det som kräker på jordene. 27Och Gud skapade menniskona sig till ett beläte, till Guds beläte skapade han honom, Man och Qvinno skapade han dem. 28Och Gud välsignade dem, och sade till dem: Varer fruktsamme, och föröker eder, och uppfyller jordena, och hafver henne under eder, och råder öfver fiskarna i hafvet, och öfver foglarna under himmelen, och öfver all djur, som kräla på jordene. 29Och Gud sade: Si, jag hafver gifvit eder allahanda örter, som frö hafva på hela jordene, och allahanda fruktsam trä, och trä, som frö hafva i sig sjelfvo, eder till mat. 30Och allom djurom på jordene, och allom foglom under himmelen, och allo thy, som kräker på jordene, och lif hafver, att de skola hafva allahanda gröna örter till att äta. Och det skedde så. 31Och Gud såg på allt det han gjort hade, och si, det var allt ganska godt. Och vardt af afton och morgon den sjette dagen.