71
Bön om hjälp i ålderdomen
1Till dig, Herre, tar jag min tillflykt,
låt mig aldrig komma på skam.
2Rädda mig och befria mig genom din rättfärdighet,
vänd ditt öra till mig och fräls mig.
3Var en klippa för mig där jag kan bo,
dit jag alltid kan komma,
du som givit befallning om min frälsning,
du mitt bergfäste och min borg.
4Min Gud, befria mig ur den ogudaktiges våld,
ur den orättfärdiges och förtryckarens hand.
5Ty du är mitt hopp, Herre,
min förtröstan, Herre, allt ifrån min ungdom.
6Du har varit mitt stöd ända från moderlivet,
du har förlöst mig ur min moders liv,
dig gäller alltid mitt lov.
7Jag har blivit ett tecken för många,
och du är min starka tillflykt.
8Låt min mun vara full av ditt lov,
hela dagen av din ära.
9Förkasta mig inte när jag blir gammal,
överge mig inte när min kraft tynar bort!
10Ty mina fiender talar mot mig,
de som vaktar på min själ rådslår med varandra och säger:
11"Gud har övergivit honom,
förfölj och grip honom,
det finns ingen som räddar honom!"
12Gud, var inte långt ifrån mig!
Min Gud, skynda till min hjälp!
13Låt min själs fiender
komma på skam och gå under.
Låt dem som önskar mig olycka
höljas i förakt och vanära.
14Men jag skall alltid hoppas
och prisa dig, om och om igen.
15Min mun skall förkunna din rättfärdighet,
din frälsning dagen lång,
fastän jag inte har ord till fullo.
16Jag skall komma i Herrens, Herrens väldiga kraft,
jag skall prisa din rättfärdighet, endast din.
17Gud, du har undervisat mig ända från min ungdom,
och intill nu förkunnar jag dina under.
18Överge mig inte, Gud,
när jag blir gammal och grå,
inte förrän jag fått förkunna om dina gärningar#dina gärningar Ordagrant: "din arm". för nya släkten,
om din makt för alla som skall komma.
19Din rättfärdighet, Gud, når upp till himlen.
Du som har gjort så stora ting,
Gud, vem är dig lik?
20Du som har låtit oss se så mycket av nöd och olycka,
du skall åter göra oss levande,
åter föra oss upp ur jordens djup.
21Föröka du min storhet
och trösta mig igen,
22så vill jag tacka dig med spel på psaltare
för din trofasthet, min Gud,
jag vill lovsjunga dig till harpa,
du Israels Helige.
23Mina läppar skall jubla,
när jag lovsjunger dig,
ja, min själ som du har friköpt.
24Min tunga skall hela dagen
tala om din rättfärdighet,
ty de som önskade mig olycka
kommer på skam och måste blygas.
Loading reference in secondary version...
Old Testament, Copyright (C) 1998, Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm. New Testament, Copyright (C) 1996, 1998,Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm, and Stiftelsen Biblicum, Ljungby