1
1Profetord om Nineve. Boken med de syner som Nahum från Elkosh hade.
Herren hämnas på sitt folks fiender
2Herren är en hämnande Gud, full av lidelse,
Herren är en hämnare, fylld av vrede.
Herren tar hämnd på sina motståndare,
han vredgas på sina fiender.
3Herren är sen till vrede men väldig i styrka,
ingen lämnar han ostraffad.
Genom storm och oväder går hans väg,
molnen är damm som hans fötter rör upp.
4Han kuvar havet och lägger det torrt,
alla floder låter han sina.
Bashan och Karmel förtvinar
och Libanons grönska dör.
5Bergen skälver inför honom
och höjderna smälter ner.
Jorden förgås vid hans åsyn,
världen och alla som bor där.
6Vem håller stånd mot hans ursinne,
vem uthärdar hans vredes glöd?
Guds raseri bryter fram som elden,
och klipporna rämnar inför honom.
7Herren är god mot dem som hoppas på honom,
han är ett värn på nödens dag,
han tar sig an dem som flyr till honom
8när flodvågen vältrar fram.
Han förintar dem som gör motstånd,
han jagar sina fiender ut i mörkret.
9Vad har ni för tankar om Herren?
Han förintar i grund —
slaget faller en enda gång.
10Som toviga tistlar, som snårigt törne,
som den torra halmen, så brinner de upp.
11Från dig drog det ut en man
som smidde ränker mot Herren
och som gav ondsinta råd.
12Så säger Herren:
De må vara aldrig så många och starka,
de skall huggas ner och förgås.
Förr har jag plågat dig,
men jag skall aldrig plåga dig mer.
13Nu skall jag bryta det ok han lagt på dig,
och dina bojor skall jag krossa.
14Detta har Herren bestämt om dig:
ingen skall föra ditt namn vidare.
Från ditt tempel kastar jag ut alla gudabilder,
både snidade bilder och gjutna.
Jag bereder din grav — du är ingenting värd.
15Hör budbärarens steg,
han kommer över bergen,
han bär bud om seger.
Fira dina högtider, Juda,
och infria dina löften,
ty aldrig mer drar den ondsinte fram genom dig.
Han är förintad.
Loading reference in secondary version...