1
Johannes döparen
1Här börjar glädjebudet om Jesus Kristus, Guds son.
2Som det står skrivet hos profeten Jesaja:
Se, jag sänder min budbärare före dig,
han skall bereda vägen för dig.
3 En röst ropar i öknen:
Bana väg för Herren,
gör hans stigar raka
4så uppträdde Johannes döparen ute i öknen och förkunnade syndernas förlåtelse genom omvändelse och dop. 5Och hela Judeen och alla i Jerusalem kom dit ut till honom, och de bekände sina synder och döptes av honom i Jordan. 6Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung. 7Han förkunnade: »Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar. 8Jag har döpt er med vatten, han skall döpa er med helig ande.«
Jesu dop
9Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och döptes i Jordan av Johannes. 10När han steg upp ur vattnet såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. 11Och en röst hördes från himlen: »Du är min älskade son, du är min utvalde.«
Jesus frestas
12Anden drev honom ut i öknen, 13och han var i öknen fyrtio dagar och sattes på prov av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.
Jesus uppträder i Galileen
14När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap 15och sade: »Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet.«
De första lärjungarna
16När han gick utmed Galileiska sjön fick han se Simon och hans bror Andreas stå vid sjön och kasta ut sina kastnät, för de var fiskare. 17Jesus sade till dem: »Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare«, 18och de lämnade genast sina nät och följde honom. 19Lite längre fram fick han se Jakob, Sebedaios son, och hans bror Johannes, som höll på att göra i ordning näten i sin båt. 20Han kallade på dem, och de lämnade sin far Sebedaios och hans folk i båten och följde efter honom.
I Kafarnaums synagoga
21De kom till Kafarnaum, och när det blev sabbat gick han till synagogan och undervisade. 22Alla överväldigades av hans undervisning, för han undervisade med makt och inte som de skriftlärda. 23I synagogan fanns en man som var besatt av en oren ande, och han började skrika: 24»Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, Guds helige.« 25Men Jesus sade strängt åt honom: »Tig! Far ut ur honom!« 26Den orena anden ryckte och slet i mannen och gav till ett högt rop och for ut ur honom. 27Alla greps av bävan och började fråga varandra: »Vad är detta? En ny undervisning, med makt bakom orden! Till och med de orena andarna befaller han, och de lyder honom.« 28Ryktet om honom spred sig genast över hela Galileen.
Simons svärmor och andra sjuka botas
29Från synagogan gick de hem till Simon och Andreas tillsammans med Jakob och Johannes. 30Simons svärmor låg i feber, och det sade de genast till Jesus. 31Han gick fram till henne, tog hennes hand och reste henne upp. Och febern lämnade henne, och hon passade upp dem. 32På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla sjuka och besatta. 33Hela staden hade samlats utanför dörren. 34Och han botade många som led av olika sjukdomar och drev ut många demoner, och han förbjöd demonerna att tala, eftersom de visste vem han var.
På en enslig plats
35Tidigt nästa morgon, medan det ännu var mörkt, gav han sig av därifrån och gick bort till en enslig plats, och där bad han. 36Simon och de andra skyndade efter honom, 37och när de hade funnit honom sade de: »Alla söker efter dig.« 38Han svarade: »Låt oss gå åt ett annat håll, till byarna här omkring, så att jag kan predika där också. Det är därför jag har gått ut.« 39Och han gick och predikade i synagogorna i hela Galileen och drev ut demonerna.
En spetälsk blir ren
40En spetälsk kom till honom och föll på knä och bad: »Vill du, så kan du göra mig ren.« 41Jesus greps av vrede, sträckte ut handen och tog på honom och sade: »Jag vill. Bli ren!« 42Och genast försvann spetälskan, och han blev ren. 43Jesus skickade bort honom med en sträng förmaning: 44»Säg ingenting till någon, men gå och visa upp dig för prästen och ge det offer för din rening som Mose har bestämt. Det blir ett vittnesbörd för dem.« 45Men mannen gick därifrån och började tala vitt och brett om saken, så att Jesus inte längre kunde visa sig i någon stad utan stannade ute i ödemarken. Och det kom folk till honom från alla håll.
Loading reference in secondary version...