1
1Detta är Jeremias ord. Han var son till Hilkia, en av prästerna i Anatot i Benjamins land. 2Herrens ord kom till honom då Josia, Amons son, var kung över Juda, i hans trettonde regeringsår, 3och då Jojakim, Josias son, var kung över Juda, och ända till slutet av det elfte året som Sidkia, Josias son, var kung över Juda. Det var det året, i den femte månaden, som Jerusalems befolkning fördes bort i fångenskap.
Profetens kallelse och uppdrag
4Herrens ord kom till mig:
5Innan jag formade dig i moderlivet
utvalde jag dig,
innan du kom ut ur modersskötet
gav jag dig ett heligt uppdrag:
att vara profet för folken.
6Men jag svarade: »Nej, Herre, min Gud, jag duger inte till att tala — jag är för ung!« 7Då sade Herren till mig:
Säg inte att du är för ung
utan gå dit jag sänder dig
och säg det jag befaller dig!
8Låt dem inte skrämma dig,
ty jag är med dig
och jag skall rädda dig,
säger Herren.
9Och Herren sträckte ut handen, rörde vid min mun och sade:
Jag lägger mina ord i din mun.
10I dag ger jag dig makt
över folk och riken.
Du skall rycka upp och vräka omkull,
förstöra och bryta ner,
bygga upp och plantera.
11Herrens ord kom till mig: »Vad ser du, Jeremia?« Jag svarade: »Jag ser en gren av ett mandelträd.« 12Herren sade: »Du har sett rätt: jag vakar över mitt ord tills det bär frukt.«
13Herrens ord kom till mig för andra gången: »Vad ser du?« Jag svarade: »Jag ser en kokande gryta i norr, den lutar hitåt.« 14Då sade Herren:
Från norr skall olyckan välla in
över alla som bor i landet,
15ty nu bådar jag upp
alla stammar från rikena i norr,
säger Herren.
De skall komma och ställa sina troner
framför Jerusalems portar,
kring stadens murar
och kring alla städer i Juda.
16Jag skall gå till rätta med mitt folk
för all deras ondska, för att de övergav mig.
De tände offereld åt andra gudar
och tillbad ting de själva gjort.
17Fäst upp dina kläder,
res dig och säg till dem
allt vad jag befaller dig!
Var inte förskräckt för dem,
ty då slår jag dig med skräck inför dem.
18Se, jag gör dig i dag
till en befäst stad,
en pelare av järn, en mur av koppar,
som håller stånd mot hela landet,
mot Judas kungar och dess stormän,
mot prästerna och folket i landet.
19De skall angripa dig,
men de skall inte besegra dig,
ty jag är med dig,
säger Herren,
och jag skall rädda dig.
Loading reference in secondary version...