YouVersion Logo
Search Icon

MATTEUSEVANGELIET 22

22
Liknelsen om bröllopsfesten
1Jesus talade åter till dem i liknelser: 2ˮHimmelriket är likt en kung som höll bröllop för sin son. 3Han sände ut sina slavar för att kalla de inbjudna till bröllopet. Men de ville inte komma. 4Då sände han ut andra slavar och lät dem säga till de inbjudna: ʼJag har tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap är slaktade, allt är färdigt. Kom till bröllopet.ʼ 5Men de brydde sig inte, utan en gick iväg till sitt jordbruk och en annan till sina affärer. 6De övriga tog fast hans slavar och misshandlade och dödade dem. 7Då blev kungen vred och sände ut sina trupper och hade ihjäl mördarna och brände ner deras stad. 8Sedan sa han till sina slavar: ʼAllt är klart för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga. 9Gå därför till vägskälen och bjud till bröllopet alla som ni träffar på.ʼ 10Och slavarna gick ut på vägarna och samlade alla de mötte, både onda och goda, och bröllopssalen fylldes med gäster.
11När kungen kom in för att se sina gäster såg han en man som inte var klädd i bröllopskläder. 12Han sa till honom: ʼMin vän, hur kunde du komma in utan bröllopskläder?ʼ Mannen kunde inte svara. 13Då sa kungen till tjänarna: ʼBind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför. Där ska man gråta och våndas.ʼ 14För många är kallade, men få är utvalda.ˮ
Frågan om skatt till kejsaren
15Då gick fariseerna och överlade om hur de skulle kunna fälla Jesus genom något ord från honom. 16De sände till honom sina lärjungar tillsammans med anhängare till Herodes, och de sa: ˮLärare, vi vet att du är sanningsenlig och undervisar sant om Guds väg. Du låter dig inte påverkas av någon och du är opartisk mot alla. 17Säg oss då vad du anser? Är det tillåtet att betala skatt till kejsaren, eller inte?ˮ 18Jesus genomskådade deras ondska och sa: ˮVarför ska ni hycklare sätta mig på prov? 19Visa mig det mynt som man betalar skatten med.ˮ De räckte honom ett, 20och han frågade dem: ˮVems bild och inskrift är på detta?ˮ 21De svarade: ˮKejsarens.ˮ Då sa han till dem: ˮGe då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud.ˮ 22När de hörde detta häpnade de. Och de lämnade honom och gick sin väg.
Frågan om uppståndelsen
23Samma dag kom det några saddukeer till Jesus och hävdade att det inte finns någon uppståndelse. Och de frågade honom: 24ˮLärare, Mose har sagt: Om någon dör barnlös ska hans bror gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror. 25Nu fanns det bland oss sju bröder. Den förste gifte sig och dog, och då han var utan barn lämnade han hustrun efter sig åt sin bror. 26På samma sätt gick det med den andre och den tredje och med alla sju. 27Sist av alla dog kvinnan. 28Vid uppståndelsen, vem av de sju blir hon hustru till? Alla hade ju henne.ˮ 29Jesus svarade dem: ˮNi har kommit vilse och förstår varken Skriften eller Guds makt. 30För vid uppståndelsen varken gifter de sig eller blir bortgifta, utan de är som änglarna i himlen. 31Men angående de dödas uppståndelse, har ni inte läst vad Gud har sagt till er: 32Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Gud är inte de dödas Gud, utan de levandes.ˮ 33När folket hörde detta häpnade de över hans undervisning.
Det största budet
34När fariseerna fick höra att Jesus hade gjort saddukeerna svarslösa kom de samman. 35En laglärd bland dem ville sätta Jesus på prov och frågade: 36ˮLärare, vilket bud är störst i lagen?ˮ 37Han svarade: ˮÄlska Herren din Gud med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. 38Detta är det största och första budet. 39Det andra liknar det: Älska din nästa som dig själv. 40På dessa två bud vilar hela lagen och profeterna.ˮ
Frågan om Davids son
41Medan fariseerna var samlade frågade Jesus dem: 42ˮVad tänker ni om Kristus? Vems son är han?ˮ De svarade honom: ˮDavids.ˮ 43Då sa han till dem: ˮHur kan då David genom Anden kalla honom Herre, och säga: 44Herren sa till min Herre: Sätt dig på min högra sida tills jag lagt dina fiender under dina fötter. 45Om nu David kallar honom Herre, hur kan då Kristus vara Davids son?ˮ 46Ingen kunde svara honom ett ord. Och från den dagen vågade ingen längre ställa frågor till honom.

Currently Selected:

MATTEUSEVANGELIET 22: SB

Highlight

Share

Copy

None

Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in

YouVersion uses cookies to personalize your experience. By using our website, you accept our use of cookies as described in our Privacy Policy