YouVersion Logo
Search Icon

Psaltaren 119

119
1
Den frommes rika tröst i Herrens ord.
 Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig,  de som vandra efter HERRENS lag. 2  Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt,  de som av allt hjärta söka honom, 3  de som icke göra vad orätt är,  utan vandra pÃ¥ hans vägar. 4  Du har givit befallningar,  för att de skola hÃ¥llas med all flit. 5  O att mina vägar vore rätta,  sÃ¥ att jag hölle dina stadgar! 6  DÃ¥ skulle jag icke komma pÃ¥ skam,  när jag skÃ¥dade pÃ¥ alla dina bud. 7  Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta,  när jag fÃ¥r lära din rättfärdighets rätter. 8  Dina stadgar vill jag hÃ¥lla;  Ã¶vergiv mig icke sÃ¥ helt och hÃ¥llet. 9  Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad?  När han hÃ¥ller sig efter ditt ord. 10  Jag söker dig av allt mitt hjärta;  lÃ¥t mig icke fara vilse frÃ¥n dina bud. 11  Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta,  för att jag icke skall synda mot dig. 12  Lovad vare du, HERRE!  Lär mig dina stadgar. 13  Med mina läppar förtäljer jag  alla din muns rätter. 14  Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg  sÃ¥som över alla skatter. 15  Jag vill begrunda dina befallningar  och skÃ¥da pÃ¥ dina stigar. 16  Jag har min lust i dina stadgar,  jag förgäter icke ditt ord. 17  Gör väl mot din tjänare, sÃ¥ att jag fÃ¥r leva,  dÃ¥ vill jag hÃ¥lla ditt ord. 18  Ã–ppna mina ögon, sÃ¥ att jag kan skÃ¥da  undren i din lag. 19  Jag är en främling pÃ¥ jorden;  fördölj icke dina bud för mig. 20  Min själ är sönderkrossad  av ständig trängtan efter dina rätter. 21  Du näpser de fräcka, de förbannade,  dem som fara vilse frÃ¥n dina bud. 22  Tag bort ifrÃ¥n mig smälek och förakt,  ty jag tager i akt dina vittnesbörd. 23  Ja, furstar sitta och lägga rÃ¥d mot mig,  men din tjänare begrundar dina stadgar; 24  ja, dina vittnesbörd äro min lust,  de äro mina rÃ¥dgivare. 25  Min själ ligger nedtryckt i stoftet;  behÃ¥ll mig vid liv efter ditt ord. 26  Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig;  lär mig dina stadgar. 27  Lär mig att förstÃ¥ dina befallningars väg,  sÃ¥ vill jag begrunda dina under. 28  Min själ grÃ¥ter av bedrövelse;  upprätta mig efter ditt ord. 29  LÃ¥t lögnens väg vara fjärran ifrÃ¥n mig,  och förunna mig din undervisning. 30  Jag har utvalt sanningens väg,  dina rätter har jag ställt framför mig. 31  Jag hÃ¥ller mig till dina vittnesbörd;  HERRE, lÃ¥t mig icke komma pÃ¥ skam. 32  Jag vill löpa dina buds väg,  ty du tröstar mitt hjärta. 33  Visa mig, HERRE, dina stadgars väg,  sÃ¥ vill jag taga den i akt intill änden. 34  Giv mig förstÃ¥nd, sÃ¥ vill jag taga din lag i akt  och hÃ¥lla den av allt hjärta. 35  Led mig pÃ¥ dina buds stig,  ty till den har jag behag. 36  Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd,  och lÃ¥t det icke vika av till orätt vinning. 37  Vänd bort mina ögon, sÃ¥ att de icke se efter fÃ¥fänglighet;  behÃ¥ll mig vid liv pÃ¥ dina vägar. 38  Uppfyll pÃ¥ din tjänare ditt tal,  ty det leder till din fruktan. 39  Vänd bort ifrÃ¥n mig den smälek som jag fruktar;  ty dina rätter äro goda. 40  Se, jag längtar efter dina befallningar;  behÃ¥ll mig vid liv genom din rättfärdighet. 41  Din nÃ¥d komme över mig, HERRE,  din frälsning efter ditt tal; 42  SÃ¥ kan jag giva den svar, som smädar mig;  ty jag förtröstar pÃ¥ ditt ord. 43  Ryck icke sanningens ord      sÃ¥ helt och hÃ¥llet bort ifrÃ¥n min mun,  ty jag hoppas pÃ¥ dina domar. 44  SÃ¥ vill jag hÃ¥lla din lag beständigt,  ja, alltid och evinnerligen. 45  LÃ¥t mig gÃ¥ fram pÃ¥ rymlig plats,  ty jag begrundar dina befallningar. 46  Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar,  och jag skall icke komma pÃ¥ skam. 47  Jag vill hava min lust i dina bud,  ty de äro mig kära; 48  jag vill lyfta mina händer upp till dina bud,      ty de äro mig kära,  och jag vill begrunda dina stadgar. 49  Tänk pÃ¥ ordet till din tjänare,  eftersom du har givit mig hopp. 50  Det är min tröst i mitt lidande  att ditt tal behÃ¥ller mig vid liv. 51  De fräcka bespotta mig övermÃ¥ttan;  likväl viker jag icke ifrÃ¥n din lag. 52  Jag tänker pÃ¥ dina domar i forna tider,  HERRE, och jag varder tröstar. 53  Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull,  därför att de övergiva din lag. 54  Dina stadgar äro lovsÃ¥nger för mig  i det hus där jag dväljes. 55  Jag tänker om natten pÃ¥ ditt namn,  HERRE, och jag hÃ¥ller din lag. 56  Detta har blivit mig beskärt:  att jag fÃ¥r taga dina befallningar i akt. 57  Min del är HERREN;  jag har beslutit att hÃ¥lla dina ord. 58  Jag bönfaller inför dig av allt hjärta;  var mig nÃ¥dig efter ditt tal. 59  Jag betänker mina vägar  och vänder mina fötter till dina vittnesbörd. 60  Jag skyndar mig och dröjer icke  att hÃ¥lla dina bud. 61  De ogudaktigas snaror omgiva mig,  men jag förgäter icke din lag. 62  Mitt i natten stÃ¥r jag upp för att tacka dig  för din rättfärdighets rätter. 63  Jag sluter mig till alla dem som frukta dig  och till dem som hÃ¥lla dina befallningar. 64  Jorden är full av din nÃ¥d, o HERRE;  lär mig dina stadgar. 65  Du gör din tjänare gott,  HERRE, efter ditt ord. 66  Lär mig gott förstÃ¥nd och kunskap,  ty jag tror pÃ¥ dina bud. 67  Förrän jag fick lida, for jag vilse,  men nu hÃ¥ller jag mig vid ditt tal. 68  Du är god och gör vad gott är;  lär mig dina stadgar. 69  De fräcka hopspinna lögn mot mig,  men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt. 70  Deras hjärtan äro okänsliga sÃ¥som fett,  men jag har min lust i din lag. 71  Det var mig gott att jag vart tuktad,  sÃ¥ att jag fick lära mig dina stadgar. 72  Din muns lag är mig bättre  Ã¤n tusentals stycken guld och silver. 73  Dina händer hava gjort och berett mig;  giv mig förstÃ¥nd, sÃ¥ att jag kan lära dina bud. 74  De som frukta dig skola se mig och glädjas,  ty jag hoppas pÃ¥ ditt ord. 75  HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga,  och att du har tuktat mig i trofasthet. 76  Din nÃ¥d vare min tröst,  sÃ¥som du har lovat din tjänare. 77  Din barmhärtighet komme över mig, sÃ¥ att jag fÃ¥r leva;  ty din lag är min lust. 78  PÃ¥ skam komme de fräcka,      ty de hava gjort mig orätt utan sak;  men jag vill begrunda dina befallningar. 79  Till mig mÃ¥ de vända sig, som frukta dig,  och de om känna dina vittnesbörd. 80  Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar,  sÃ¥ att jag icke kommer pÃ¥ skam. 81  Min själ trängtar efter din frälsning,  jag hoppas pÃ¥ ditt ord. 82  Mina ögon trängta efter ditt tal,  och jag säger: »När vill du trösta mig?» 83  Ty jag är sÃ¥som en vinlägel i rök,  men jag förgäter icke dina stadgar. 84  Huru fÃ¥ äro icke din tjänares dagar!  När vill du hÃ¥lla dom över mina förföljare? 85  De fräcka gräva gropar för mig,  de som icke leva efter din lag. 86  Alla dina bud äro sanning;  utan sak förföljer man mig; hjälp mig. 87  De hava sÃ¥ när fördärvat mig pÃ¥ jorden,  fastän jag icke har övergivit dina befallningar. 88  BehÃ¥ll mig vid liv efter din nÃ¥d,  sÃ¥ vill jag hÃ¥lla din muns vittnesbörd. 89  Evinnerligen, HERRE,  stÃ¥r ditt ord fast i himmelen. 90  FrÃ¥n släkte till släkte varar din trofasthet;  du har grundat jorden, och den bestÃ¥r. 91  Till att utföra dina rätter bestÃ¥r allt än i dag,  ty allting mÃ¥ste tjäna dig. 92  Om din lag icke hade varit min lust,  sÃ¥ hade jag förgÃ¥tts i mitt elände. 93  Aldrig skall jag förgäta dina befallningar,  ty genom dem har du behÃ¥llit mig vid liv. 94  Jag är din, fräls mig;  ty jag begrundar dina befallningar. 95  PÃ¥ mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig;  men jag aktar pÃ¥ dina vittnesbörd. 96  PÃ¥ all annan fullkomlighet har jag sett en ände,  men ditt bud är omätligt i vidd. 97  Huru kär har jag icke din lag!  Hela dagen begrundar jag den. 98  Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud,  ty de tillhöra mig för evig tid. 99  Jag är klokare än alla mina lärare,  ty jag begrundar dina vittnesbörd. 100  Jag är förstÃ¥ndigare än de gamle,  ty jag tager dina befallningar i akt. 101  Jag avhÃ¥ller mina fötter ifrÃ¥n alla onda vägar,  för att jag mÃ¥ hÃ¥lla ditt ord. 102  Jag viker icke ifrÃ¥n dina rätter,  ty du undervisar mig. 103  Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal!  Det är ljuvare än honung för min mun. 104  Av dina befallningar fÃ¥r jag förstÃ¥nd;  därför hatar jag alla lögnens vägar. 105  Ditt ord är mina fötters lykta  och ett ljus pÃ¥ min stig. 106  Jag har svurit och hÃ¥llit det:  att taga din rättfärdighets rätter i akt. 107  Jag är storligen plÃ¥gad;  HERRE, behÃ¥ll mig vid liv efter ditt ord. 108  LÃ¥t min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE,  och lär mig dina rätter. 109  Jag bär min själ#Se Själ i Ordförkl. alltid i min hand,  men jag förgäter icke din lag. 110  De ogudaktiga lägga ut snaror för mig,  men jag far icke vilse frÃ¥n dina befallningar. 111  Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel,  ty de äro mitt hjärtas fröjd. 112  Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar,  alltid och intill änden. 113  Jag hatar dem som halta pÃ¥ bÃ¥da sidor,  men din lag har jag kär. 114  Du är mitt beskärm och min sköld;  jag hoppas pÃ¥ ditt ord. 115  Viken bort ifrÃ¥n mig, I onde;  jag vill taga min Guds bud i akt. 116  UppehÃ¥ll mig efter ditt tal, sÃ¥ att jag fÃ¥r leva,  och lÃ¥t mig icke komma pÃ¥ skam med mitt hopp. 117  Stöd mig, sÃ¥ att jag varder frälst,  sÃ¥ vill jag alltid se med lust pÃ¥ dina stadgar. 118  Du aktar för intet alla som fara vilse frÃ¥n dina stadgar,  ty förgäves är deras svek. 119  Du förkastar sÃ¥som slagg alla ogudaktiga pÃ¥ jorden;  därför har jag dina vittnesbörd kära. 120  Av fruktan för dig ryser mitt kött,  och jag rädes för dina domar. 121  Jag övar rätt och rättfärdighet;  du skall icke överlämna mig Ã¥t mina förtryckare. 122  Tag dig an din tjänares sak, och lÃ¥t det gÃ¥ honom väl;  lÃ¥t icke de fräcka förtrycka mig. 123  Mina ögon trängta efter din frälsning  och efter din rättfärdighets tal. 124  Gör med din tjänare efter din nÃ¥d,  och lär mig dina stadgar. 125  Jag är din tjänare; giv mig förstÃ¥nd,  sÃ¥ att jag kan känna dina vittnesbörd. 126  Det är tid för HERREN att handla,  ty de hava gjort din lag om intet. 127  Därför har jag dina bud kära  mer än guld, jag, mer än fint guld. 128  Därför hÃ¥ller jag alla dina befallningar i allo för rätta,  men alla lögnens vägar hatar jag. 129  Underbara äro dina vittnesbörd,  därför tager min själ dem i akt. 130  När dina ord upplÃ¥tas, giva de ljus  och skänka förstÃ¥nd Ã¥t de enfaldiga. 131  Jag iar upp min mun och flämtar,  ty jag längtar ivrigt efter dina bud. 132  Vänd dig till mig och var mig nÃ¥dig,  sÃ¥som rätt är mot dem som hava ditt namn kärt. 133  Gör mina steg fasta genom ditt tal,  och lÃ¥t ingen orätt varda mig övermäktig. 134  Förlossa mig frÃ¥n människors förtryck,  sÃ¥ vill jag hÃ¥lla dina befallningar. 135  LÃ¥t ditt ansikte lysa över din tjänare,  och lär mig dina stadgar. 136  Vattenbäckar rinna ned frÃ¥n mina ögon,  därför att man icke hÃ¥ller din lag. 137  HERRE, du är rättfärdig,  och dina domar äro rättvisa. 138  Du har pÃ¥bjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet  och i stor trofasthet. 139  Jag förtäres av nitälskan,  därför att mina ovänner förgäta dina ord. 140  Ditt tal är väl luttrat,  och din tjänare har det kärt. 141  Jag är ringa och föraktad,  men jag förgäter icke dina befallningar. 142  Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet,  och din lag är sanning. 143  Nöd och trÃ¥ngmÃ¥l hava träffat mig,  men dina bud äro min lust. 144  Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen;  giv mig förstÃ¥nd, sÃ¥ att jag fÃ¥r leva. 145  Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE;  jag vill taga dina stadgar i akt. 146  Jag ropar till dig, fräls mig,  sÃ¥ vill jag hÃ¥lla dina vittnesbörd. 147  Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar;  jag hoppas pÃ¥ dina ord. 148  Mina ögon hasta före nattens väkter  till att begrunda ditt tal. 149  Hör min röst efter din nÃ¥d;  HERRE, behÃ¥ll mig vid liv efter dina rätter. 150  Nära äro de som jaga efter skändlighet,  de som äro lÃ¥ngt ifrÃ¥n din lag. 151  Nära är ock du, HERRE,  och alla dina bud äro sanning. 152  Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd  att du har stadgat dem för evig tid. 153  Se till mitt lidande och rädda mig,  ty jag förgäter icke din lag. 154  Utför min sak och förlossa mig;  behÃ¥ll mig vid liv efter ditt tal. 155  Frälsning är lÃ¥ngt borta frÃ¥n de ogudaktiga,  ty de frÃ¥ga icke efter dina stadgar. 156  HERRE, din barmhärtighet är stor;  behÃ¥ll mig vid liv efter dina rätter. 157  Mina förföljare och ovänner äro mÃ¥nga,  men jag viker icke ifrÃ¥n dina vittnesbörd. 158  När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem,  därför att de icke hÃ¥lla sig vid ditt tal. 159  Se därtill att jag har dina befallningar kära;  HERRE, behÃ¥ll mig vid liv efter din nÃ¥d. 160  Summan av ditt ord är sanning,  och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen. 161  Furstar förfölja mig utan sak,  men mitt hjärta fruktar för dina ord. 162  Jag fröjdar mig över ditt tal  sÃ¥som den som vinner stort byte. 163  Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse;  men din lag har jag kär. 164  Jag lovar dig sju gÃ¥nger om dagen  för din rättfärdighets rätter. 165  Stor frid äga de som hava din lag kär,  och intet finnes, som bringar dem pÃ¥ fall. 166  Jag väntar efter din frälsning, HERRE,  och jag gör efter dina bud. 167  Min själ hÃ¥ller dina vittnesbörd,  och jag har dem storligen kära. 168  Jag hÃ¥ller dina befallningar och vittnesbörd,  ty du känner alla mina vägar. 169  HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte;  giv mig förstÃ¥nd efter ditt ord. 170  Min bön komme inför ditt ansikte;  rädda mig efter ditt tal. 171  Mina läppar mÃ¥ flöda över av lov,  ty du lär mig dina stadgar. 172  Min tunga sjunge om ditt ord,  ty alla dina bud äro rättfärdiga. 173  Din hand vare mig till hjälp,  ty jag har utvalt dina befallningar. 174  Jag längtar efter din frälsning, HERRE,  och din lag är min lust. 175  LÃ¥t min själ leva, sÃ¥ skall hon lova dig;  och lÃ¥t dina rätter hjälpa mig. 176  Om jag far vilse, sÃ¥ uppsök din tjänare      sÃ¥som ett förlorat fÃ¥r,  ty jag förgäter icke dina bud.

Currently Selected:

Psaltaren 119: SVEN

Highlight

Share

Copy

None

Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in

YouVersion uses cookies to personalize your experience. By using our website, you accept our use of cookies as described in our Privacy Policy