Höga Visan 1
1
1Salomos Höga Visa. 2Han kysse mig med sins muns kyssande; ty din bröst äro ljufligare än vin; 3Att man må lukta din goda salvo; ditt Namn är en utgjuten salva; derföre hafva pigorna dig kär. 4Drag mig efter dig, så löpe vi; Konungen förde mig in uti sin kammar: Vi fröjde oss, och äre glade öfver dig; vi tänke uppå din bröst mer än uppå vin; de fromme älska dig. 5Jag är svart, men ganska täck, I Jerusalems döttrar, såsom Kedars hyddor, såsom Salomos tapeter. 6Ser icke derefter, att jag så svart är; ty solen hafver bränt mig; mins moders barn vredgas emot mig. Man hafver satt mig till vingårdsvaktersko; men min vingård, den jag hade, bevarade jag icke. 7Säg mig du, den min själ älskar, hvar du beter, hvar du hvilar om middagen; att jag icke skall gå hit och dit, till dina stallbröders hjordar. 8Känner du dig icke, du dägeligasta ibland qvinnor, så gack uppå fårens fotspår, och bet din kid vid herdahusen. 9Jag liknar dig, min kära, vid mitt resigtyg, vid Pharaos vagnar. 10Dina kinder stå ljufliga i spann, och din hals i kedjo. 11Vi vilje göra dig gyldene spann med silfdoppor. 12Då Konungen vände sig hit, gaf min nardus sina lukt. 13Min vän är mig ett knippe af myrrham, det emellan min bröst hänger. 14Min vän är mig en drufva Copher, uti de vingårdar i EnGedi. 15Si, min kära, du äst dägelig; dägelig äst du, din ögon äro såsom dufvoögon. 16Si, min vän, du äst dägelig och ljuflig; vår säng grönskas. 17Vår hus bjelkar äro cedreträ; våre sparrar äro cypress.
Currently Selected:
Höga Visan 1: SK73
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in