Psaltaren 91
91
1Den der under dens Högstas bekärm sitter, och under dens Allsmägtigas skugga blifver, 2Han säger till Herran: Mitt hopp och min borg; min Gud, den jag hoppas uppå. 3Ty han frälsar dig ifrå jägarens snaro, och ifrå den skadeliga pestilentie. 4Han skall betäcka dig med sina fjädrar, och ditt hopp skall vara under hans vingar; hans sanning är spjut och sköld; 5Att du icke torf förskräckas för nattenes stygghet; för de skott, som om dagen flyga; 6För pestilentie, som i mörkrena vankar; för den sjuko, som om middagen förderfvar. 7Om tusende falla vid dina sido, och tiotusende vid dina högra sido, så skall det dock intet drabba uppå dig. 8Ja, du skall med din ögon se lust, och skåda huru dem ogudaktigom vedergullet varder. 9Ty Herren är ditt hopp; den Högste är din tillflykt. 10Dig varder intet ondt vederfarandes, och ingen plåga skall nalkas dine hyddo. 11Ty han hafver befallt sinom Änglom om dig, att de skola bevara dig på allom dinom vägom. 12De skola bära dig på händerna, att du icke stöter din fot på stenen. 13På lejon och huggormar skall du gå, och trampa uppå det unga lejonet och drakan. 14Han begärar mig, ty vill jag uthjelpa honom; han känner mitt Namn, derföre vill jag beskydda honom. 15Han åkallar mig, ty vill jag höra honom; jag är när honom i nödene; jag skall taga honom derut, och låta honom till äro komma. 16Jag skall mätta honom med långt lit, och skall bete honom mina salighet.
Currently Selected:
Psaltaren 91: SK73
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in