Ordspråksboken 21
21
1Konungens hjerta är uti Herrans hand, såsom vattubäcker; och han böjer det hvart han vill. 2Hvar och en tycker sin väg rättan vara; men Herren allena gör hjertan viss. 3Göra väl och rätt är Herranom kärare än offer. 4Högfärdig ögon, och ett stolt sinne, och de ogudaktigas lykta, är synd. 5En idogs mans anslag draga in ymnoghet; men den som allt för hastig är, han varder fattig. 6Den som en skatt samkar med lögn, honom skall fela; och han skall falla ibland dem som döden söka. 7De ogudaktigas röfvande skall förskräcka dem; ty de ville icke göra hvad rätt var. 8Den en främmande väg går, han är vrångvis; men den som går i sine befallning, hans verk är rätt. 9Bättre är bo uti en vrå på taket, än med en trätosam qvinna uti ett stort hus. 10Dens ogudaktigas själ önskar ondt, och unnar sinom nästa intet godt. 11När bespottaren straffad varder, varda de fåkunnige vise; och när man underviser en visan, så varder han förnuftig. 12En rättfärdig håller sig visliga emot dens ogudaktigas hus; men de ogudaktige tänka till att göra skada. 13Den som tillstoppar sin öron för dens fattigas rop, han skall ock ropa, och intet hörd varda. 14En hemlig gåfva stillar vrede, och en skänk i skötet aldrastörsta ogunst. 15Det är dem rättfärdiga en glädje, att göra det rätt är; men fruktan blifver dem som illa göra. 16En menniska, som ifrå klokhetenes väg, hon skall blifva uti de dödas hop. 17Den som gerna lefver i vällust, han skall blifva fattig; och den der vin och oljo älskar, han varder icke rik. 18Den ogudaktige måste i dens rättfärdigas stad utgifven varda, och föraktaren för de fromma. 19Bättre är att bo uti ett öde land, än när en trätosamma och ensinnada qvinno. 20Uti dens visas hus är en lustig skatt, och olja; men en dåre förtärer det. 21Den som far efter barmhertighet och godhet, han finner lif, barmhertighet och äro. 22En vis man vinner de starkas stad, och omstörter hans magt genom hans säkerhet. 23Den sin mun och tungo bevarar, han bevarar sina själ för ångest. 24Den som stolt och öfverdådig är, han kallas en lösaktig menniska, den i vredene stolthet bevisar. 25Den late dör öfver sine önsko; ty hans händer vilja intet göra. 26Han önskar dagliga; men den rättfärdige gifver, och nekar intet. 27De ogudaktigas offer är en styggelse; ty det varder i synd offradt. 28Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men den som höra gitter, honom låter man ock tala igen. 29Den ogudaktige löper igenom med hufvudet; men den der from är, hans väg blifver beståndandes. 30Ingen vishet, intet förstånd, ingen konst hjelper emot Herran. 31Hästar varda tillredde till stridsdagen; men segren kommer af Herranom.
Currently Selected:
Ordspråksboken 21: SK73
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in