Filipperbrevet 1
1
1Paulus och Timotheus, Jesu Christi tjenare, allom heligom i Christo Jesu, som äro i Philippis, samt med Biskopar och tjenare. 2Nåd vare med eder, och frid af Gudi, vårom Fader, och Herranom Jesu Christo. 3Jag tackar min Gud, så ofta jag tänker på eder; 4Hvilket jag alltid gör i alla mina böner för eder alla, och gör samma bön med glädje; 5Att I ären delaktige vordne i Evangelio, ifrå första dagen intill nu; 6Och förser mig detsamma, att den uti eder ett godt verk begynt hafver, han skall det ock fullborda, intill Jesu Christi dag; 7Såsom mig rätt är, att jag den meningen hafver om eder alla; derföre att jag i minom bojom, i hvilkom jag försvarar och stadfäster Evangelium, hafver eder i mitt hjerta, såsom de der alle med mig delaktige ären i nådene. 8Ty Gud är mitt vittne, huru jag åstundar eder alla af hjertans grund i Jesu Christo; 9Och beder, att edar kärlek ju mer och mer må rik varda i all kunskap, och i allt förstånd; 10Att I mågen bepröfva hvad bäst är; på det I mågen vara rene, och ingom till förargelse, intill Christi dag; 11Uppfyllde med rättfärdighetenes frukt, hvilken genom Jesum Christum kommer till Guds pris och lof. 12Jag vill att I veta skolen, käre bröder, att det med mig skedt är, det är mer kommet Evangelio till framgång; 13Så att mina bojor äro uppenbara vordna i Christo, öfver hela Rådhuset, och när alla andra; 14Och att månge bröder i Herranom, styrkte af minom bojom, äro dess dristigare vordne till att tala ordet utan räddhåga. 15Somlige predika ock Christum för afunds och trätos skull, och somlige uti en god mening. 16De förre predika Christum af kif, och icke renliga; menandes dermed föröka bedröfvelsen till mitt fängelse; 17Men de sednare af kärlek, vetandes att jag här ligger till Evangelii försvarelse. 18Hvad äret då? Att ju Christus förkunnad varder, i hvad måtto det ske kan, antingen af tillfälle, eller sannskyldeliga; deraf fröjdar jag mig, och jemväl fröjda vill. 19Ty jag vet, att det kommer mig till salighet, genom edra bön, och Jesu Christi Andas tillhjelp; 20Såsom jag visserliga väntar och förhoppas, att jag uti ingen ting skall till blygd komma; utan med all frihet, såsom alltid, så ock nu, måtte Christus afhållen varda i minom lekamen, ehvad det är genom lif, eller genom död. 21Ty Christus är mitt lif, och döden är min vinning. 22Men efter det, att lefva i köttet, tjenar mer till att göra frukt, så vet jag icke hvilket jag utvälja skall; 23Ty både delarne ligga mig hårdt uppå. Jag åstundar skiljas hädan, och vara när Christo; hvilket ock mycket bättre vore; 24Men det är mer nödtorftigt blifva i köttet för edra skull. 25Och vet jag visserliga, att jag skall blifva, och med eder allom vara, eder till godo, och till trones fröjd; 26På det I mågen storliga berömma eder af mig i Christo Jesu, genom min igenkommelse till eder. 27Allenast vandrer såsom Christi Evangelio värdt är; att hvad jag heldre kommer och får eder se, eller frånvarandes får höra om eder, att I blifven ståndande uti enom anda och ene själ, samt med oss kämpande uti Evangelii tro; 28Och uti ingen ting förskräcken eder för edra motståndare, hvilket dem är ett tecken till förtappelse; men eder till salighet, och det af Gudi. 29Ty eder är gifvet för Christo, icke allenast att I tron på honom, utan jemväl liden för hans skull; 30Hafvande samma stridena, som I sågen i mig, och I nu hören om mig.
Currently Selected:
Filipperbrevet 1: SK73
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in