YouVersion Logo
Search Icon

Psaltaren 139

139
Herren vet allt och är överallt
1För sångmästaren, en psalm av David.
Herre, du utrannsakar mig och känner mig.
2Om jag sitter eller står, vet du det,
du förstår mina tankar fjärran ifrån.
3Om jag går eller ligger, utforskar du det,
med alla mina vägar är du förtrogen.
4Innan ett ord är på min tunga,
vet du, Herre, allt om det.
5Du omsluter mig på alla sidor
och håller mig i din hand.
6En sådan kunskap är mig alltför underbar,
den är så hög att jag ej kan förstå den.
7Vart skall jag gå för din Ande,
vart skall jag fly för ditt ansikte?
8Om jag far upp till himlen, är du där,
bäddar jag åt mig i dödsriket, är du där.
9Tar jag morgonrodnadens vingar,
gör jag mig en boning ytterst i havet,
10skall också där din hand leda mig
och din högra hand fatta mig.
11Om jag säger: "Må mörker falla över mig
och ljuset bli natt omkring mig",
12så är inte mörkret mörkt för dig,
natten skall lysa som dagen
och mörkret vara som ljuset.
13Du har skapat mina njurar,
du sammanvävde mig i moderlivet.
14Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad.
Ja, underbara är dina verk,
min själ vet det så väl.
15Benen i min kropp var ej osynliga för dig,
när jag formades i det fördolda,
när jag bildades i jordens djup.
16Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster.
Alla mina dagar blev skrivna i din bok,
de var bestämda
innan någon av dem hade kommit.
17Hur outgrundliga#outgrundliga Annan översättning: "dyrbara". är inte för mig dina tankar, Gud,
hur stor är inte deras mångfald!
18Skulle jag räkna dem är de fler än sandkornen.
När jag vaknar är jag ännu hos dig.
19Gud, om du ändå ville döda de ogudaktiga!
Låt de blodtörstiga vika ifrån mig,
20de som talar om dig med svek i sinnet,
de som har fört dina städer i fördärv.
21Skulle jag inte hata dem som hatar dig, Herre?
Skulle jag inte känna leda vid dem
som står dig emot?
22Jag hatar dem med starkaste hat,
mina fiender har de blivit.
23Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta,
pröva mig och känn mina tankar.
24Se till om jag är på en olycksväg
och led mig på den eviga vägen.

Currently Selected:

Psaltaren 139: SFB98

Highlight

Share

Copy

None

Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in

YouVersion uses cookies to personalize your experience. By using our website, you accept our use of cookies as described in our Privacy Policy