Psaltaren 119
119
Den gudfruktiges tröst i Herrens ord
1Saliga är de som vandrar i fullkomlighet,
de som lever efter Herrens undervisning.
2Saliga är de som tar hans vittnesbörd i akt,
de som av allt hjärta söker honom,
3de som inte gör det som är orätt
utan vandrar på hans vägar.
4Du har givit dina befallningar
för att de skall hållas med all kraft.
5O, att mina vägar vore rätta,
så att jag höll dina stadgar!
6Då skulle jag inte komma på skam
när jag tänkte på alla dina bud.
7Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta,
när jag lär känna dina rättfärdiga domslut.
8Dina stadgar vill jag hålla,
överge mig aldrig!
9
Hur kan en ung man bevara sitt liv rent?
När han håller sig till ditt ord.
10Jag söker dig av hela mitt hjärta,
låt mig inte fara vilse från dina bud.
11Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta
för att jag inte skall synda mot dig.
12Lovad vare du, Herre!
Lär mig dina stadgar!
13Med mina läppar förkunnar jag
alla domslut från din mun.
14Jag jublar över dina vittnesbörds väg
som över stora skatter.
15Jag vill begrunda dina befallningar
och tänka på dina vägar.
16Jag har min glädje i dina stadgar,
jag glömmer inte ditt ord.
17
Gör väl mot din tjänare, så att jag kan leva
och hålla mig till ditt ord.
18Öppna mina ögon,
så att jag ser undren i din undervisning.
19Jag är en främling på jorden,
dölj inte dina bud för mig.
20Min själ är sönderkrossad
av ständig längtan efter dina domslut.
21Du straffar de övermodiga, de förbannade,
dem som far vilse från dina bud.
22Tag bort ifrån mig smälek och förakt,
ty jag tar vara på dina vittnesbörd.
23Om än furstar sitter och rådslår mot mig
begrundar din tjänare dina stadgar.
24Dina vittnesbörd är min glädje,
de är mina rådgivare.
25
Min själ ligger nertryckt i stoftet,
håll mig vid liv efter ditt ord.
26Jag talade om dina vägar
och du svarade mig.
Lär mig dina stadgar.
27Lär mig förstå dina befallningars väg,
så vill jag begrunda dina under.
28Min själ gråter av bedrövelse,
upprätta mig efter ditt ord.
29Låt lögnens väg vara långt ifrån mig
och ge mig av nåd din undervisning.
30Sanningens väg har jag valt,
dina domslut har jag ställt framför mig.
31Jag håller mig till dina vittnesbörd,
låt mig inte komma på skam, Herre.
32Jag vill löpa på dina budords väg,
ty du tröstar mitt hjärta.
33
Visa mig, Herre, dina stadgars väg,
så vill jag akta på den ända till slutet.
34Ge mig förstånd
så att jag tar vara på din undervisning
och håller fast vid den av allt mitt hjärta.
35Led mig på dina budords stig,
ty jag gläder mig åt den.
36Vänd mitt hjärta till dina vittnesbörd
och inte till orätt vinning.
37Vänd bort mina ögon
så att de inte ser efter förgängliga ting,
håll mig vid liv på dina vägar.
38Uppfyll vad du har sagt till din tjänare
så att han fruktar dig.
39Vänd bort ifrån mig den vanära som jag fruktar,
ty dina domslut är goda.
40Jag längtar efter dina befallningar,
håll mig vid liv genom din rättfärdighet.
41
Låt din nåd komma över mig, Herre,
och din frälsning enligt ditt tal,
42så att jag kan svara den som hånar mig,
ty jag förtröstar på ditt ord.
43Ryck aldrig bort sanningens ord från min mun,
ty jag hoppas på dina domslut.
44Jag vill alltid ge akt på din undervisning,
alltid och i evighet.
45Låt mig gå fram på rymlig plats,
ty jag begrundar dina befallningar.
46Jag vill tala om dina vittnesbörd inför kungar
och jag skall inte komma på skam.
47Jag har min glädje i dina bud,
som jag älskar.
48Jag lyfter mina händer mot dina bud,
som jag älskar,
jag vill begrunda dina stadgar.
49
Tänk på ordet till din tjänare,
ty du har givit mig hopp.
50Det är min tröst i mitt lidande
att ditt ord håller mig vid liv.
51De fräcka hånar mig ständigt,
men jag viker ej från din undervisning.
52Jag tänker på dina domslut i gången tid, Herre,
och jag blir tröstad.
53Glödande vrede kommer över mig
för de ogudaktigas skull,
därför att de överger din undervisning.
54Dina stadgar är lovsånger för mig
i det hus där jag bor.
55Jag tänker om natten på ditt namn, Herre,
jag ger akt på din undervisning.
56Det har förunnats mig
att akta på dina befallningar.
57
Du är min del, Herre,
jag har sagt att jag vill hålla dina ord.
58Av hela mitt hjärta bönfaller jag inför dig:
Var mig nådig enligt ditt ord!
59Jag ger akt på var jag går
och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.
60Jag skyndar mig och dröjer inte
att hålla dina bud.
61De ogudaktigas snaror omger mig,
men jag glömmer ej din undervisning.
62Mitt i natten stiger jag upp för att tacka dig
för dina rättfärdiga domslut.
63Jag sluter mig till alla som fruktar dig,
till dem som håller dina befallningar.
64Din nåd, Herre, uppfyller jorden,
lär mig dina stadgar.
65
Du gör gott mot din tjänare, Herre,
enligt ditt ord.
66Lär mig gott förstånd och kunskap,
ty jag litar på dina bud.
67Innan jag fick lida for jag vilse,
men nu tar jag vara på ditt ord.
68Du är god och gör det goda,
lär mig dina stadgar.
69De fräcka ljuger om mig,
men jag vill av allt hjärta
ta dina befallningar i akt.
70Deras hjärtan är okänsliga som fett,
men jag har min glädje i din undervisning.
71Det gjorde mig gott att bli tillrättavisad,
så att jag fick lära mig dina stadgar.
72Din muns undervisning är bättre för mig
än tusentals stycken guld och silver.
73
Dina händer har gjort mig och format mig,
ge mig förstånd så att jag kan lära mig dina bud.
74De som fruktar dig skall se mig och glädjas,
ty jag hoppas på ditt ord.
75 Herre, jag vet att dina domslut är rättfärdiga
och att du tillrättavisat mig i trofasthet.
76Låt din nåd vara min tröst,
så som du har lovat din tjänare.
77Låt din barmhärtighet komma över mig
så att jag får leva,
ty din undervisning är min glädje.
78Låt de fräcka komma på skam,
ty utan orsak har de gjort mig orätt,
men jag vill begrunda dina befallningar.
79LÃ¥t dem som fruktar dig
och känner dina vittnesbörd
vända sig till mig.
80Må jag av hela mitt hjärta följa dina stadgar,
så att jag inte kommer på skam.
81
Min själ längtar efter din frälsning,
jag hoppas på ditt ord.
82Mina ögon längtar efter ditt tal,
jag frågar: "När skall du trösta mig?"
83Ty jag är som en vinlägel i rök,
men jag glömmer ej dina stadgar.
84Hur få är inte din tjänares dagar!
När skall du hålla dom över mina förföljare?
85De fräcka gräver gropar för mig,
de som lever i strid med din undervisning.
86Alla dina bud är trofasthet.
Utan orsak förföljer man mig. Hjälp mig!
87De har nästan utplånat mig från jorden,
men jag överger inte dina befallningar.
88Håll mig vid liv enligt din nåd,
jag vill ta vara på din muns vittnesbörd.
89
För evigt, Herre,
står ditt ord fast i himlen.
90Från släkte till släkte varar din trofasthet,
du har grundat jorden och den består.
91Enligt dina domslut består den än i dag,
ty allting måste tjäna dig.
92Om inte din undervisning varit min glädje,
hade jag förgåtts i mitt elände.
93Jag skall aldrig glömma dina befallningar,
ty genom dem håller du mig vid liv.
94Jag är din, fräls mig,
ty jag begrundar dina befallningar.
95De ogudaktiga vaktar på mig
för att förgöra mig,
men jag aktar på dina vittnesbörd.
96På all fullkomlighet har jag sett en gräns,
men ditt bud är omätligt i vidd.
97
Hur kär har jag inte din undervisning!
Hela dagen begrundar jag den.
98Dina bud gör mig visare än mina fiender,
ty för evigt är de hos mig.
99Jag är klokare än alla mina lärare,
ty jag begrundar dina vittnesbörd.
100Jag är förståndigare än de gamla,
ty jag tar dina befallningar i akt.
101Jag håller mina fötter borta från alla onda vägar
för att ta vara på ditt ord.
102Jag viker ej från dina domslut,
ty du undervisar mig.
103Hur ljuvligt smakar inte ditt tal!
Det är sötare än honung för min mun.
104Genom dina befallningar får jag förstånd,
därför hatar jag alla lögnens vägar.
105
Ditt ord är mina fötters lykta
och ett ljus på min stig.
106Jag har svurit och hållit min ed:
Att följa dina rättfärdiga domslut.
107Jag plågas svårt,
Herre, håll mig vid liv enligt ditt ord!
108LÃ¥t min muns frivilliga offer
glädja dig, Herre,
lär mig dina domslut.
109Mitt liv är ständigt i min hand,
men jag glömmer ej din undervisning.
110De ogudaktiga lägger ut snaror för mig,
men jag far ej vilse från dina befallningar.
111Jag har dina vittnesbörd
till min eviga arvedel,
de är mitt hjärtas fröjd.
112Jag har vänt mitt hjärta
till att göra efter dina stadgar,
alltid, ända till slutet.
113
Jag hatar dem som vacklar hit och dit,
men din undervisning älskar jag.
114Du är mitt beskydd och min sköld,
jag hoppas på ditt ord.
115Vik bort ifrån mig, ni onda,
jag vill ta min Guds bud i akt.
116Uppehåll mig enligt ditt tal,
så att jag får leva.
Låt mig inte komma på skam med mitt hopp.
117Stöd mig så att jag blir frälst
och ständigt kan betrakta dina stadgar.
118Du förkastar alla dem som far vilse
från dina stadgar,
ty de är falska och svekfulla.
119Alla ogudaktiga på jorden
kastar du bort som slagg,
därför har jag dina vittnesbörd kära.
120Av fruktan för dig ryser mitt kött,
jag bävar för dina domar.
121
Jag har gjort vad som är rätt och rättfärdigt,
överlämna mig inte åt mina förtryckare.
122Tag dig an din tjänares sak
och låt det gå honom väl,
låt inte de fräcka förtrycka mig.
123Mina ögon längtar efter din frälsning,
efter din rättfärdighets ord.
124Handla med din tjänare enligt din nåd
och lär mig dina stadgar.
125Jag är din tjänare,
ge mig förstånd
så att jag lär känna dina vittnesbörd.
126Det är tid för Herren
att handla,
ty de har gjort din undervisning om intet.
127Därför älskar jag dina bud
mer än guld, ja, mer än fint guld.
128Därför håller jag alla dina befallningar för rätta,
jag hatar lögnens alla vägar.
129
Underbara är dina vittnesbörd,
därför tar min själ dem i akt.
130När dina ord öppnas, ger de ljus
och skänker förstånd åt enkla människor.
131Jag spärrar upp min mun och flämtar,
ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
132Vänd dig till mig och var mig nådig,
så som du gör med dem som älskar ditt namn.
133Gör mina steg fasta genom ditt tal,
låt ingen synd bli mig övermäktig.
134Befria mig från människors förtryck,
jag vill hålla fast vid dina befallningar.
135Låt ditt ansikte lysa över din tjänare
och lär mig dina stadgar.
136Strömmar av tårar rinner från mina ögon,
därför att man inte tar vara på din undervisning.
137
Herre, du är rättfärdig,
dina domslut är rättvisa.
138Du har givit befallning om dina vittnesbörd
i rättfärdighet och stor trofasthet.
139Jag förtärs av brinnande nit,
därför att mina ovänner glömmer dina ord.
140Ditt tal är fullkomligt rent,
din tjänare älskar det.
141Jag är ringa och föraktad,
men jag glömmer ej dina befallningar.
142Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet,
din undervisning är sanning.
143Nöd och ångest har gripit mig,
men dina bud är min glädje.
144Dina vittnesbörd är rättfärdiga för evigt,
ge mig förstånd, så att jag får leva.
145
Jag ropar av allt hjärta. Svara mig, Herre!
Jag vill ta dina stadgar i akt.
146Jag ropar till dig, fräls mig,
jag vill ta vara på dina vittnesbörd.
147Jag kommer tidigt i gryningen och ropar,
jag hoppas på dina ord.
148Jag håller mig vaken under nattens väkter
för att begrunda vad du sagt.
149Hör min röst enligt din nåd,
Herre, håll mig vid liv enligt ditt domslut.
150Nära är de som jagar efter onda gärningar,
de som är långt ifrån din undervisning.
151Nära är också du, Herre,
och alla dina bud är sanning.
152Sedan länge vet jag genom dina vittnesbörd
att du har fastställt dem för evig tid.
153
Se till mitt lidande och rädda mig,
ty jag glömmer ej din undervisning.
154Utför min sak och återlös mig,
håll mig vid liv enligt ditt ord.
155Frälsningen är fjärran från de ogudaktiga,
ty de frågar inte efter dina stadgar.
156 Herre, din barmhärtighet är stor,
håll mig vid liv enligt dina domslut.
157Mina förföljare och ovänner är många,
men jag viker ej från dina vittnesbörd.
158När jag ser de trolösa känner jag leda vid dem,
därför att de inte håller sig till ditt tal.
159Se hur kära jag har dina befallningar,
Herre, håll mig vid liv enligt din nåd.
160Summan av ditt ord är sanning,
dina rättfärdiga domslut är eviga.
161
Furstar förföljer mig utan orsak,
men mitt hjärta fruktar ditt ord.
162Jag jublar över ditt tal
lik den som vinner stort byte.
163Jag hatar och avskyr lögnen,
men din undervisning älskar jag.
164Jag prisar dig sju gånger om dagen
för dina rättfärdiga domslut.
165Stor frid äger de som älskar din undervisning,
ingenting kan få dem på fall.
166Jag väntar efter din frälsning, Herre,
och handlar efter dina bud.
167Min själ håller fast vid dina vittnesbörd,
de är mig mycket kära.
168Jag håller fast vid dina befallningar och vittnesbörd,
ja, du känner alla mina vägar.
169
Herre, mitt rop kommer inför dig,
ge mig förstånd enligt ditt ord.
170Min bön kommer inför ditt ansikte,
rädda mig enligt ditt tal.
171Mina läppar flödar över av lov,
ty du lär mig dina stadgar.
172Min tunga prisar ditt ord,
ty alla dina bud är rättfärdiga.
173Din hand hjälper mig,
ty jag har valt dina befallningar.
174Jag längtar efter din frälsning, Herre,
din undervisning är min glädje.
175Låt min själ leva, så skall jag lova dig,
låt dina domslut hjälpa mig.
176Jag har gått vilse som ett förlorat får.
Sök upp din tjänare,
ty jag har inte glömt dina bud.
Currently Selected:
Psaltaren 119: SFB98
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Old Testament, Copyright (C) 1998, Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm. New Testament, Copyright (C) 1996, 1998,Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm, and Stiftelsen Biblicum, Ljungby