Psaltaren 107
107
FEMTE BOKEN
1De återlöstas tacksamhet
Tacka Herren, ty han är god,
ty hans nåd varar i evighet.
2Så säger Herrens återlösta,
de som han har återlöst från fiendens hand,
3de som han har församlat från länderna,
från öster och väster,
från norr och söder.#söder Ordagrant: "från havet".
4De irrade omkring i öknen på öde stigar,
de fann ingen plats där de kunde bo.
5De var hungriga och törstiga,
deras liv tynade bort.
6Men de ropade till Herren
i sin nöd
och han räddade dem ur deras trångmål.
7Han ledde dem på den rätta vägen,
så att de kom till en stad där de kunde bo.
8Må de tacka Herren
för hans nåd,
för hans underbara gärningar mot människors barn,
9ty han stillade själens törst
och mättade själens hunger med sitt goda.
10De satt i mörker och dödsskugga,
fångna i elände och järnbojor,
11ty de hade varit upproriska mot Guds ord
och föraktat den Högstes råd.
12Han ödmjukade deras hjärtan genom lidande,
de kom på fall och hade ingen hjälpare.
13Men de ropade till Herren
i sin nöd
och han frälste dem ur deras trångmål.
14Han förde dem ut ur mörker och dödsskugga,
han slet sönder deras bojor.
15Må de tacka Herren
för hans nåd,
för hans underbara gärningar mot människors barn,
16ty han krossade kopparportar
och bröt sönder järnbommar.
17De var dåraktiga och blev plågade
för sin upproriskhet och synd.
18De kände avsky för all mat
och var nära dödens portar.
19Men de ropade till Herren
i sin nöd,
och han frälste dem ur deras trångmål.
20Han sände sitt ord och botade dem
och räddade dem från undergång.
21Må de tacka Herren
för hans nåd,
för hans underbara gärningar mot människors barn.
22Må de offra lovets offer
och förkunna hans verk med jubel.
23De som for ut på havet med skepp
och drev handel på stora vatten,
24de såg Herrens gärningar
och hans under i havets djup.
25Han talade, och en stormvind uppstod
så att havets vågor gick höga.
26De for upp mot himlen
och ner i djupen,
så att de miste modet i sin olycka.
27De raglade och stapplade som druckna,
det var förbi med all deras vishet.
28Men de ropade till Herren
i sin nöd
och han förde dem ut ur deras trångmål.
29Han stillade stormen
och böljorna omkring dem tystnade.
30De gladdes över att det blev stilla,
och han förde dem till den hamn dit de ville.
31Må de tacka Herren för hans nåd,
för hans underbara gärningar mot människors barn,
32må de upphöja honom i folkets församling
och prisa honom där de äldste sitter.
33Han gjorde strömmar till öken,
källsprång till torr mark
34och bördigt land till salthed
för dess invånares ondskas skull.
35Han gjorde öknen till en vattenrik sjö
och torrt land till källsprång.
36Han lät de hungriga slå sig ner där
och bygga en stad där de kunde bo.
37De besådde åkrar
och planterade vingårdar
som gav riklig skörd.
38Han välsignade dem,
och de blev mycket talrika.
Han lät ej deras boskap minska i antal.
39När de blev färre
och tyngdes av förtryck, olyckor och bekymmer,
40utgöt han förakt över furstarna
och lät dem irra omkring
i en ödemark utan vägar.
41Han upphöjde den fattige ur eländet
och förökade deras familjer som hjordar.
42De rättrådiga ser det och gläder sig,
och all ondska måste tiga.
43Den som är vis må lägga märke till detta
och tänka på Herrens nådegärningar.
Currently Selected:
Psaltaren 107: SFB98
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
Old Testament, Copyright (C) 1998, Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm. New Testament, Copyright (C) 1996, 1998,Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm, and Stiftelsen Biblicum, Ljungby