Johannesevangeliet 4:27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 54

I detsamma kom lärjungarna. De blev förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne.

Kvinnan lät sin vattenkruka stå och gick bort till staden och sade till folket där

»Kom så får ni se en man som har sagt mig allt som jag har gjort. Kan han vara Messias?«

De gick ut ur staden för att söka upp honom.

Under tiden sade lärjungarna till honom: »Rabbi, kom och ät.«

Han svarade: »Jag har mat att äta som ni inte känner till.«

Lärjungarna sade då till varandra: »Kan någon ha kommit med mat till honom?«

Jesus sade: »Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk.

Ni säger: fyra månader till, så är det dags att skörda. Men jag säger er: lyft blicken och se hur fälten redan har vitnat till skörd.

Den som skördar får sin lön, han bärgar grödan till evigt liv, så att den som sått och den som skördar kan glädja sig tillsammans.

Här gäller ju ordet att en sår och en annan skördar.

Jag har sänt er att skörda där ni inte behövt arbeta. Andra har arbetat, och ni får lönen för deras möda.«

Många samarier från den staden hade kommit till tro på honom genom kvinnans ord när hon försäkrade: »Han har sagt mig allt som jag har gjort.«

När samarierna kom till honom bad de honom stanna hos dem, och han stannade där två dagar.

Många fler kom till tro genom hans egna ord

och de sade till kvinnan: »Nu är det inte längre vad du har sagt som får oss att tro. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens frälsare.«

Efter de två dagarna fortsatte Jesus till Galileen.

Han hade själv vittnat om att en profet inte har något anseende i sin hemtrakt.

När han nu kom till Galileen blev han väl mottagen, eftersom galileerna hade sett allt han hade gjort i Jerusalem under högtiden. De hade också firat högtiden där.

Han kom alltså tillbaka till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. En man i kunglig tjänst hade en son som låg sjuk i Kafarnaum.

När han fick höra att Jesus hade lämnat Judeen och var i Galileen, sökte han upp honom och bad honom komma ner till Kafarnaum och bota hans son, som låg för döden.

Jesus sade till honom: »Om ni inte får se tecken och under, så tror ni inte.«

Ämbetsmannen sade: »Herre, kom innan mitt barn dör.«

Jesus svarade: »Gå hem, din son lever.« Mannen trodde på vad Jesus sade och gick.

När han ännu var på väg hem möttes han av sina tjänare, som talade om för honom att pojken levde.

Han frågade då vid vilken tid på dagen han hade blivit bättre, och de svarade: »I går vid sjunde timmen lämnade febern honom.«

Då förstod fadern att det hade hänt just när Jesus sade till honom: »Din son lever«, och han kom till tro liksom alla i hans hus.

Detta var det andra tecknet, och Jesus gjorde det när han hade kommit från Judeen till Galileen.